Vilka djupa tankar jag och Martina hade igår. Jobbigt att människan ens är sådär intelligent. Jag önskar ibland att jag vore cp, satt i min rullstol, fattade ingenting om någonting. Det vore ändå rätt skönt! Vi kan ju ändå konstatera att det här är fanimej det mest händelserika året jag har varit med om. Minne för livet, helt klart! Förra året firade jag och Martina nyår i Karlstad, var hamnar vi iår? Vi är nog inte så taggade på att vara hemma iaf..

Nu sitter jag här, läst igenom lite bloggar återigen, funderar över livet, har huvudvärk och ska väl snart fixa ordning mig till skolan. Sen efter skolan är det jobb, träning, fixa med hästarna och rida Suppan som gäller. Jag ska rida Caminzky på träningen ikväll. Nu vill jag få det där telefonsamtalet som avgör hur min framtid kommer se ut.. 

Jag ska nog börja fundera på nyårslöften till nyår. Det skulle nog verkligen behövas, så att det blir lite självdiciplin på mig!