Jag har en kategori som heter "tidigare hästar" som jag tänkte fortsätta på nu. Ni kan läsa om de hästarna jag har skrivit om här!


I mina ägor från 2007-2008

Min tredje häst blev Cort´chize som kallades Cotten till vardags. Så ni som har hängt med lite ser att jag hade tre hästar under ett år, vilket inte var planerat och var lite för mycket just precis då.

Cotten (e: Cortez - Windwurf) köpte vi hösten 2007, han var då 6 år och hade tävlat upp till 130. När jag provred honom visste jag nästan direkt att han var hästen jag ville ha. Han passade mig som handen i handsken. Han var en väldigt glad häst som verkligen älskade att hoppa. Han bangade på absolut ingenting och var väldigt enkel för mig att hoppa! Däremot kunde han var lite skarp i hanteringen och markarbetet, men alltid väldigt glad och egentligen väldigt snäll.

Vi hade pris med oss hem efter nästan varenda tävling och det klaffade alltid så himla bra mellan oss på tävlingsbanan. Under 2008 debuterade vi 130, men i samband med det började han bete sig konstigt och bli istadig på tävling. Klockren hemma, men ställde sig vid utgången på tävling.. Efter att han gjort så två tävlingar i rad beslutade vi oss för att kolla upp honom.

Det visade sig att han inte "bara var lite sliten" utan det var en gammal gaffelbandskada som spökade (som vi inte visste om när vi köpte honom). Veterinärerna trodde att han aldrig att han skulle kunna bli någon hopphäst igen. Han skulle kanske kunna bli promenadhäst om man gav honom ett år. Men eftersom han var svår i markarbetet och blev nästintill ohanterbar när han vilade, så var det aldrig ett alternativ.

November 2008 galopperade fina Cort´chize vidare till de evigt gröna ängarna och det var verkligen en stor sorg för mig. Han passade mig så otroligt bra.. Väldigt sorgligt, då hästen bara var 7 år dessutom..












Alla filmer på Cotten från träningar och tävlingar har försvunnit, det finns bara en kvar.. Det är en runda i Gävle när jag red som junior i Elitlaget. Vi var felfria och jag var överlycklig!



Jag funderar ofta på hur det hade vart och blivit om det inte hade slutat som det gjorde. Hästen var grym med ett jäääkla hopphuvud! Det gick verkligen att hoppa hur högt som helst på honom och det gick inte en hoppträning utan att det kom en gjädjebock. Jag saknar honom verkligen och det suger att det skulle sluta så fort och att vi inte fick flera år tillsammans.

/SJacobsson

Jag har en kategori där jag skriver om mina tidigare hästar, så jag tänkte fortsätta på den nu. Ni kan läsa om min första häst här!


I mina ägor från 2006-2010

Min första häst var alltså en storhäst. Året efter köpte vi en D-ponny, Unexpected Surprise. Jag vet, lite bakvänt. Man brukar ju faktiskt börja med en ponny :) Det var inte alls planerat. Jag hade väl någon liten önskedröm om en rolig ponnytid, jag var ju trots allt bara 14 år, men tanken var inte alls att vi skulle köpa någon ponny.

Jag hade praktik i ett försäljningsstall och de fick in "Suppan", hon var fin att titta på men galen att rida. Så jag såg min chans att få en liten ponnytid ändå ;) Vi köpte henne superbilligt och planen var att utbilda för att sälja efter 6-12 månader. Ponnyn hade inga papper. Hon hade alltså inget namn, ingen säkrad bakgrund eller en säkerställd ålder. Enligt uppgift kom hon från ett försäljningsstall i Belgien där hon hade "löshoppat hinderstöden ut" och var 6 år.

Vi tog hem henne, gav henne ett namn och kollade upp henne ordentligt av en veterinär. Hästen var smal, omusklad och hade hemska tänder och det visade sig även att åldern inte riktigt stämde heller. Hon var antagligen 4-5 år enligt tänderna (enligt två olika veterinärer). Sen började proceduren med att få alla papper i ordning. Ponnyn skulle få ett pass (för det krävdes även en signalementsbeskrvning), chippas, försäkras, slutmätas, grundvaccineras och såsmånigom också lösa licens.




I början var Suppan låååångt ifrån ridbar. Så fort man satte foten i stigbygeln för att sitta upp så reste hos sig. Bromsen och styrningen fungerade sådär. Hon stod helt enkelt mest på bakbenen :) Men i hoppningen var hon klockren! Så här i efterhand har det gått upp för mig att hon förmodligen inte ens var inriden, därav hennes beteende. Men jag fick ordning på henne och fick ponnyn som jag aldrig någonsin trodde skulle gå på tygeln att vinna en dressyrtävling :) Vi hann också starta LB i hoppning. Så ett år efter att jag hade köpt henne åkte hon ut på annons för betydligt mer pengar än vad vi köpte henne för. Vi fick köpare på en gång, men på veterinärbesiktningen hittade vi en lös benbit på röntgen.

Någon månad efter opererades benbiten bort. Jag satte igång henne och lämnade därefter ut henne på foder till Carro i Norrtälje. Förra sommaren (2010) kunde Carro tyvärr inte ha Suppan kvar och vi sålde henne då till en familj i Heby som tävlar henne i både hoppning och dressyr.





Det blev alltså inte alls som planerat. Planen var att jag skulle ha ponnyn kvar i max ett år, men istället blev hon kvar i mina ägor i fyra år. Jag tjänade inte heller så mycket som jag hade tänkt på ponnyn då hon kostade oss mycket när det gällde att få ordning på alla papper och när vi dessutom behövde kosta på en operation som inte försäkrningen täckte. Hon var en chansning, som gick sådääär tack vare benbiten. Men sånt är livet, haha!

Fortsättning följer...!

/SJacobsson

Jag tänkte skriva ett inlägg om mina tidigare hästar.. Jag har ganska mycket läsare just nu, och jag är övertygad om att det är många som inte vet så mycket om mig :) Så jag tänkte börja att berätta om min första häst!

Jag är från början är "ridskoleunge" utan hästintresserade föräldrar, så jag fick min första häst när jag var 13 år. Innan det tävlade jag en del på ridskolans hästar/ponnyer i både hoppning och dressyr.

 
I mina ägor från 2005-2008

Min första häst var Rufus! En halvblodsvalack (e: Anart - Caracas) som var 14 år när jag fick honom, han tävlade då upp till 150 med förra ägaren och jag kunde inte fått en bättre läromästare. Han var inte speciellt lättriden, så jag har lärt mig mycket på honom. Han tog mig ut på hoppbanorna och jag fick göra debut på regionala/nationella hopptävlingar. Jag var även lite intresserad av dressyr när jag var yngre, så vi startade en hel del dressyr också med fina placeringar upp till LA:4 tror jag. Vi debuterade även MSV med bra resultat.

Rufus kommer alltid vara speciell för mig. Han är speciell häst. Han la en stor del av grunden i min ridning och det värderar jag högt. Jag sålde honom 2008 till en tjej som har haft mycket glädje av honom. Idag är han en glad och fräsch 20 åring, som inte ser ut att vara en dag äldre än 5 år.


fint pris på en regional dressyrtävling

Vinst i en LB:3 tror jag ;)

Tävlingsdebut, 1m!


120 debut!

120 debuten på film! Jag var alltså 13(?)år här och jag grinade nästan när jag kom ut från banan för att jag var så glad att det hade gått så bra. Det var stort för mig att hoppa 120 på nationell tävling som bara tidigare tävlat ridskolehästar i 90 cm.



Fortsättning följer med de andra hästarna.. :)

/SJacobsson

Född 2002
Cortez - KP Sirocco - Okänd
Brun, valack, ca 161cm

"Prince" köpte jag januari 2009, efter att ha tittat på massor av hästar till och med i Tyskland. Hittade Prince 4 mil hemifrån, så kan det vara ibland! Prince hade då tävlat upp till 135cm som 6 åring och även startat i Falsterbo. Det var meningen att han skulle bli min juniorhäst och ge mig rutin i lite större klasser och han har uppfyllt sitt "jobb" till fullo! Bättre häst att lära sig hoppa stora hinder på finns inte. Ställer alltid upp till 100%. Efter att jag hade ägt honom i tre månader debuterade vi 130 med bra reslutat och efter det har det bara rullat på.

Han är min rosettplockare och har hela tiden väldigt jämna reslutat. oftast felfri. Under 2010 tävlade vi med vinster i 120/130 klasser, fick pris i 135 och debuterade 140 (med 8 fel). Målet under 2011 är att bli stadigare i 135-140 klasser och såklart fortsätta prestera bra reslutat i 130 klasser.

Utöver Cortez (pappa) och KP Sirocco (morfar), som är Halvblodshingstar, har Prince bara ponnysar i sin stamtavla. Han är dessutom registerad som Svensk Ridponny, så man skulle kunna säga att han är en förvuxen ponny. Lite roligt va?

Prince är för övrigt en väldigt charmig häst och framförallt väldigt söt! Han är alltid väldigt ambitiös i all ridning och otrolig ridbar. Han är rolig att rida varje dag! Däremot är han en ganska känslig häst, har lite sadeltvång och är mötesskygg. Kan vara lite skraj för nya människor ibland, men han är världens snällaste. Okomplicerad i all hantering dessutom. En riktig prins med andra ord!




Såld 2012 till Emma Willgård.