Jag hatar när du har rätt, och det har du jämt!

Jag blir helt fascinerad av vissa människor. Hur fan kommer du undan så lindrigt jämt? Jag tycker bra synd om henne.. Och jag fattar inte ens varför jag lägger ner energi och bryr mig. Varför släppte jag in dig i mitt liv? Du har förstört så otroligt mycket. Jag vill bara radera minnena jag har med dig. Men trots allt så kändes inte det där så hårt, det känns inte längre.. Det är ett stort steg ändå. Glad att jag insåg för några veckor sen att du verkligen är ett avslutat kapitel för mig. Men ibland undrar jag verkligen om jag har insett det? Jag försöker iaf intala mig själv att jag inte vill ha nått med dig att göra.
- Sluta hör av dig, det är bara jobbigt.

skrivaavmig.se