.. Och jag vill inte åka.

Jag vill verkligen inte. Jag har gråtit ända sen jag kom hem, alltså över en timme. Allt bara strular, jag får skit för det mesta, arga föräldrar, bara kall vatten, dumma personer, det mesta bara jävlas, träningen gick inge vidare igår ( - jag red dåligt), sällskapet i helgen kommer inte bli det bästa (alla behöver inte ta åt sig), en dum människa som ignorerar mitt sms när jag som mest behöver honom och så har jag en enorm prestationsångest för helgen.

Jag borde packa, men istället sitter jag här och gråter. Jag som såg framemot det här så jävla mycket. Men efter allting nu, så vill jag verkligen inte. Ingen som peppar, ingen som stöttar, ingen som förstår..