Okej, jag ska börja med att inleda det här inlägget med det som snurrar i mitt huvud just nu. Det höll nästan på att inte bli nått inlägg idag eftersom jag inte kom in tidigare och så tänkte jag sova. Men jag fick ett samtal, så det blev inte så mycket med det. Allt har bara blivit så fel och missuppfattat. Och nu känner jag mig bara så jävla smutsig, äcklig och utnyttjad. Känslorna hamnade på noll och det som känns bäst är att gråta. Men det är nog inte dig jag gråter över, det är nog bara grejen. Rädd för att falla dit igen, rädd för att känna den härliga känslan som man snabbt och lätt tappar taget om. Jag försökte faktiskt att stänga av, inte känna någonting och det trodde jag att jag inte gjorde. Men nu blev jag helt plötsligt osäker.. Nej, jag är säker. Jag är bara rädd för att hamna där igen, tack för att du såg till att jag inte gjorde det. Det var kul så länge det varade.. Men nu känns det som om du bara lekte med mig, och hur kul det nu känns såhär i efterhand är jag inte så jävla säker på.

Idag klev jag upp rätt tidigt, runt klockan åtta. Så idag har jag hunnit med en massa saker, som jag inte ens orkar nämna här. Hästarna lyser upp min dag i varje fall, gud vad jag älskar mina hästar! Vad skulle jag göra utan dem? Kvällen avslutades med bio. Väldigt trevligt! Jag ska gifta mig med Gunvald Larsson!

Jag är så glad att jag har bloggen. Ni anar inte hur skönt det är att skriva ner allting, det känns så himla mycket lättare då. Jag vet, jag kanske överreagerar just nu kring det jag skrev ovan. Det känns inte som jag, imorgon har det nog gått över. Nu måste jag försöka sova, vilket jag vet att jag inte kommer kunna på ett tag. Men jag ska upp imorgon hur trött jag än är!

/Sandra Jacobsson