Tävling, olycka och kaos

Publicerat: 2011-03-20 Kl: 21:46:45 | I kategori: Tävling


Nu blir det ett långt inlägg om ambulanser, tårar, tävling, rosetter, bilbärgare och trasiga träns.. Vilken riktig kaos dag!

Idag har vi alltså varit i Falun på tävling. Det hela började med att bilen inte startade hemma, inte ens med startkablar. Men efter nått magiskt startade den trots allt. När vi väl var på väg kom jag på att vi glömt tränsen och förbyglarna som hängde fint och putsade på sina krokar i sadelkammaren. Som tur var hade vi inte kommit så långt! Resten av resan till Falun gick smärtfritt, men det blev lite stressigt när vi kom fram och jag hade väldigt några starter mellan hästarna i första klassen och var därför tvungen att ha båda hästarna ute (=ingen hjälp på framhoppningen, eftersom mamma var tvungen att hålla den andra hästen). Då hade jag sån himla tur att en av mina närmaste vänner och klasskompis, Linda, hade tid över, så fick hjälp av henne på framhoppningen.

När jag var framhoppad och klar, så skulle jag ut ur framhoppningsridhuset och till banan med Linda i släptåg. Linda går bakom hindrena på framhoppningen pratandes med mig och helt plötsligt smäller det bara. Det gick så himla fort. När Linda var precis bakom räcket blir hon påhoppad av en häst som hoppar räcket. Linda blir direkt medvetslös, så jag fick inleda dagen med att ringa ambulansen. Det var så himla hemskt att se henne ligga där helt livlös. De avbröt tävlingen och jag lämnade bort hästen till mamma. Så sprutade tårarna bara kan jag säga. Har nog aldrig känt mig så hjälplös i hela mitt liv. Ambulansen kom ändå ganska fort och som tur var befann det sig en sjuksköterska också på framhoppningen när olyckan inträffade. När Linda åkte iväg i ambulansen var hon fortfarande medvetslös. Men hon vaknade kort där efter och mår efter omständigheterna bra nu. Självklart rejält mörbultad och med en riktig hjärnskakning. Så himla glad att det inte blev mer allvarligt än så! ♥

Efter det som hade inträffat visste jag inte om jag skulle klara av att starta, så himla skakis och storgrinade såklart fortfarande. Jag var nästa in på banan dessutom. Men jag bestämde mig för att ladda om. Båda hästarna var felfria och placerade i första klassen, trots allt. Efter var det dags för lag, där jag hoppade Prince. Han kändes jättebra! Men vi fick ett riktigt skitpet. Men nu kändes han iaf som vanligt och avspänd, skönt att det gick över så pass fort. Laget slutade 3a, då vi hade lite stople ut.

Sen var det dags för 130, Mirantos andra klass. Då började chocken krypa sig på lite grann. Tankarna började snurra om vad som skulle kunna hänt med Linda, på hur mycket värre det kunde ha varit. Så jag kan ju säga att jag red pinsamt dåligt i 130 :) Fick egentligen ett ganska bra flyt, men till hinder 4 fick man solen i ögonen och man såg inte ett skit, så missade lite på den distansen. Fick upp flytet igen, men till hinder 8 var det samma som på 4an, sol i ögonen. Trots allt var Mirantos dubbelnolla och slutade med en tredje placering. Jag tror ändå att det var bra att Mirantos fick en runda där han fick rädda mig lite och se upp vart han hade hovarna, han hoppar nästan ännu mer felfritt då när han inte får allt så himla serverat.

När vi skulle packa in och åka, så tittar jag bort i två sekunder medans jag håller på och klär av Mirantos. Då ska han såklart klia huvudet, fastnar med nosgrimman i ett handtag på transporten och sliter sönder sitt tävlingsträns. Bra där. Not. Blev lite smått irriterad över det, men blev ännu mer irriterad när biljäveln inte ville starta. Inte ens med startkablar. Efter 1000 olika försök med allt slutade det hela med att jag fick ringa Pernilla som fick vända med sin lastbil. Lasta om, packa om och lasta in mina hästar också i hennes lastbil. Jag åkte med hem i lastbilen och mamma fick vänta i Falun på bärgare till bilen. När bärgaren kom fick han igång bilen och mamma kunde rulla hemåt.

I lastbilen var vi hungriga som bara den. Så vi stannade på en mack för att köpa en (kall) korv med bröd, men blev utsatt för fisar och fyllon i kön. Resten av resan gick smärtfritt.

Annars har det här varit en jättetrevlig dag... Nej, nu tackar jag för mig! God natt på er!

/ SJacobsson

Kommentarer
Postat av: Bella

usch och fy vilken tävlingsdag du verkar haft! Inte alls roligt...strongt av dig att lyckas få till så bra rundor iaf:)

2011-03-21 @ 08:23:28
URL: http://horsesideonlife.blogg.se/
Postat av: Lollo

Jag såg vad som hände med din kompis. Hon hade änglavakt. Så skönt att höra att allt gick bra, jag tror vi alla var ganska skakade efter händelsen.

2011-03-21 @ 09:54:06
Postat av: Anneli Johansson

men fy, hoppas linda mår bra! låter verkligen inget roligt.



låter ju som en väldigt blandad dag. grattis till placeringarna men tråkigt med tränset.

2011-03-21 @ 10:30:49
URL: http://stallekekullen.blogg.se/
Postat av: Anonym

Fy fan, får gåshud när jag läser om din kompis, framhoppningar är livsfarliga verkligen. Alltså jag blir förbannad på den som red, såg den inte eller?? Skönt att det gick så "bra" som det gjorde ändå. Jobbig helg, det värsta kommer nog efteråt, snacka om mental urladdning. Mkt strongt att kunna prestera så bra ändå!!

2011-03-21 @ 13:06:44
Postat av: Malin

Usch, sånt där som inte får hända! :( Tur i oturen att det gick så bra som det gick ändå! Knappt så man vågar tänka på vad som skulle kunna ha hänt...



Men måste säga att det är väldigt strongt jobbat av dig att kunna prestera så bra resultat trots allt! Själv hade jag nog flippat ur totalt och väl inne på banan glömt vägen, hoppat ett hinder från fel håll eller något annat sånt där "vafan tänker du med människa" misstag... ;)

2011-03-21 @ 13:29:33
Postat av: Caroline

Nä fy fan vilken dag!! Skönt att det gick förhållandevis bra med din kompis. Vilken mardröm...

2011-03-21 @ 20:22:55
URL: http://littleworldof.blogg.se/
Postat av: Åsa

Usch, vilken dag!



Jag tycker framhoppningar ofta är mer eller mindre kaotiska, med massor av hästar och ryttare och massor av medhjälpare som alla ska höja och sänka hinder osv. Det borde egentligen finnas säkrare regler kring det. Din kompis måste ha haft en riktigt tur. Läskigt.



2011-03-23 @ 10:12:16
URL: http://hasteriet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0